Oj vad trött jag var igår. Hade tänkt blogga när vi kom hem, men jag helt enkelt orkade inte. Jag såg på fotboll och gick sen och sova.

Veckoslutet var tungt på många sätt. Roligt såklart, men tungt.

 

På lördagen väckte Mamma mig halv 10. Vi packade våra saker, och började köra mot Vasa.

 3 korta stopp och nästan 6 timmar senare var vi framme.

 Vi åkte till Vasa för att fira Johannas 30års dag.

Vi firade henne i hennes föräldrars hus så att vi skulle ha mycket rum. Dom har dessutom en balja. Dom hade värmt den sen morgonen, så när jag och Mamma kom fram var den varm och skön. 

Vi var där en timme före dom andra gäterna kom, och den timmen satt vi i baljan.

 

Vi började med en skål för Johanna och med att presentera oss. 

Sen åt vi mat och lärde känna varandra lite bättre.

Senare gick dom andra i baljan. Jag och Mamma bestämmde oss för att inte gå med eftersom vi redan hade varit. Så vi satte på oss mera kläder och satt brevid.

 

Det hade varit tal om att vi kanske skulle till baren för att forstätta fest, och i nåt skede på kvällen blev det tal om det. Typ helften ville åka och andra helften inte, så jag hade ingen aning hur det skulle bli. Klockan 1 hade dom bestämmt sig för att vi nog är påväg.

 

Jag hade en jätte rolig kväll! Trävligt att träffa Johanna igen, det vaar en tid sedan sist. Det var också trävligt att träffa alla andra.

 

 

På morgonen klockan 5 vaknade jag. Hade nog inte sovit ordentligt före det heller. Jag vaknade iallafall av att jag mådde jätte dåligt. Steg upp och gick för att spy. Hade inte ätit på jätte länge så det fanns liksom inget att spy ut. 

Efter det kunde jag sova någålunda bra.

 

Mamma väckte mig kring 11 och sa att hon vill starta hemmåt senast om en timme.

Så vi gjorde oss färdiga, umgicks en liten stund med Johanna och började sen resan hemåt.

 

 

Jag var helt slut i bilen påväg hem. Så många nya människor, helt ny plats, många nya intryck, dåligt med sömn, och så hade jag inte ätit morgonmål.

Jag sov en stund i bilen och då känndes allt lite bättre.

Sen när vi stannade för att äta bubblade det över.

Jag fick sån ångest att jag satt där och grät. Där satt en kille i bordet mitt emot som tittade lite kontigt på mig, men jag brydde mig inte ens.

Resten av bilresan hade jag mensvärk.

Hemresan gick endå ganska snabbt, och guud så skönt det var att komma hem, speciellt att få sova i sin egen säng. 

 

 

 

Madde