Idag blev Sune kastrerad.

Vi förde honom till veterinären lite före 9, och lite före 12 ringde dom och sa att Sune är redo att komma hem.

Han var väligt trött, och var helt tyst hela bilresan hem.

 

När vi sen kom till gården och han kännde igen sig tog han alla sina krafter och tryckte ut gallret från kattburen och sprang till ytterdören. Han stod sen där och väntade på att Mamma öppnade dörren. Samma med nästa dörr, och sen med fart upp för trappan till vår dörr.

 

Intressant att han hade så mycke kraft att dels ta sig ur buren, me också springa hela vägen. Också intressant att buren inte var ett hinder för honom att rymma. Men också ganska tryggt att veta att fast han rymmer springer han raka vägen hem.

 

Man märker på honom att han är väldigt trött. Han tvättade sig, och somnade mitt i, med huvudet mellan bakbenen.

Han har som tur ätit lite, det är ju ett gott tecken.